tisdag 17 maj 2011

Äntligen ska jag få en massa inspiration igen!

Imorgon bär det av till:
1. KTH för en massa intressanta programpunkter med kurskollegor
2. Framtidens lärande i Nacka.
Blir det lika bra som förra året så kommer det att innebära en massa ny IKT-energi.

Återkommer med tips!

Ps Kanske ses vi där Ds

tisdag 12 april 2011

Vad är digital kompetens?

Jag återger vad min "digitala guru" pratar om på sin blogg denna vecka:

"Jag tror att vi behöver få alla de som inte är här att känna att frågan om digital kompetens handlar om MIG, om DIG, om OSS, om VÅRA barn, våra ungdomar, om våra elever, vår vardag, om vårt samhälle, vårt sätt att leva, om vår vardag, men att det är en färdighet som vi inte behöver vara fullärda i för att kunna hantera, att det är en färdighet som liknar livet att vi lär oss pö om pö. Med tiden, litet eftersom.

Hur får vi de som inte är här ”i den digitala vardagen” att inse att barnen som växer upp växer upp i en digital vardag, att våra barn använder dessa verktyg för kunskapsinhämtande, för social samvaro, för underhållning, men de få inte använda dem i skolan för att lösa skolarbete… för att där ska man kunna allt utantill, kunskap sitter mellan öronen. Men vilken yrkesvardag ser ut så att du inte får fråga om uppgiften, be om hjälp att hitta svaret? Att du inte får använda andra hjälpmedel än din intellektuella förmåga för att lösa de problem som du står inför? Vilka arbeten förutom elevernas i skolan ser ut så?

Gör det tydligt att digital kompetens är något som vi utvecklar genom att leva och skolan är en del av livet och har ett ansvar för att stötta elever och hjälpa dem att utveckla de kunskaper de behöver för att klara ett kommande yrkesliv och vidare studier."

Läs mer: http://www.kristinaalexanderson.se/?p=6310

fredag 8 april 2011

Dagens sanning

Så här klokt skriver Kristina Alexandersson på sin blogg idag:

"Lärare och elever behöver höras i debatten kring skolan, men för att skolan ska bli bra behövs det att någon säger att läraren är bra, för lärare kan inte bli bättre än den bild som ges av dem."

Vem håller inte med?

http://www.kristinaalexanderson.se/

IKT-användningen revolutionerar skolan...

...men om detta tvistar de lärde.

Under senare år har begreppet IKT fått ökad betydelse i utbildningssammanhang. IKT står för Information- och KommunikationsTeknik. IKT-pedagogik är alltså en utveckling av begreppet IT.

Det statiska lärandet med en lärare som berättar/föreläser är under förändring där kommunikation och interaktion är viktiga delar i den nya, mer moderna pedagogiken. Elever behöver idag nya, mer flexibla sätt för att lära. IKT-pedagogik är i detta sammanhang ett förhållningssätt där ny teknik används som förmedlare av information och kommunikation. Lärandet är en ständig process mellan lärare och elev. IKT-pedagogik innebär inte per automatik att mötena alltid ska ske virtuellt utan det handlar istället om hur man i den klassiska undervisningssituationen utnyttjar olika media för att förtydliga och underlätta förmedlandet av information och kommunikation.

I fredags släppte Project Tomorrow den första rapporten från 2010 års undersökning – The New 3 E’s of Education: Enabled, Engaged, Empowered. I rapporten konstateras att allt fler elever har tillgång till mobiler, laptops eller tablets hemma, och de vill gärna kunna använda dem i skolan. Det är tydligt att tillgången ökar inom alla socialgrupper, så det finns inga oroväckande tecken på en digital klyfta när det gäller tillgång. Två tredjedelar av föräldrarna, tvärs över socialgränserna, säger att de är beredda att köpa någon slags mobil enhet till sina barn, om de behöver det för sitt skolarbete. Problemet är snarare att huvuddelen av skolledarna säger nej.

Läs mer:
http://omvarld.blogg.skolverket.se/2011/04/06/digitala-mojligheter/

söndag 27 mars 2011

Varför tar vi inte chansen till samarbete?

Lärare har ont om en sak - tid! Trots detta är det få lärare som vill samarbeta, åtminstone på min skola. När vi fick vår lärplattform Fronter så startade vår dåvarande IKT-strateg upp en IKT-rum: Dela med dig! Detta rum har tyvärr inte varit så välbesökt, åtminstone inte av lärare som vill dela med sig av det egna materialet. Kanske tittar de på andras?

På nätet finns det många bra sidor att besöka om man vill samarbeta. Jag vill, som gymnasielärare, göra reklam för tre utmärkta länkar som jag gärna besöker/använder:
http://www.lektion.se/index.php
http://www.sli.se/
http://www.teacherondemand.se/

Vill du använda, och/eller publicera eget material är det viktigt att känna till Creative Commons-systemet (CC). Vad gäller när man delar material med andra? Vad får man/får man inte göra? Se följande film för att lära dig om vad CC är.

torsdag 24 mars 2011

Checklista för lärare om informationssökning och källkritik

TILL DIG SOM LÄRARE

• Lär dig att söka på rätt sätt.
Google har t ex bra sökhjälp på sin söksida, titta där!

• Googla är INTE en synonym till att söka information.
Det finns många andra sökmotorer också. Pröva dem!
Exempel på andra sökmotorer är t ex: Bing, Yahoo eller Excite.

• Var vaksam på varför en del information hamnar först i en söklista. Turordningen kan köpas.
Dessa sidor kan likställas med annonsering och de är dåligt utmärkta. Var källkritisk!

• Internet är inte den enda resursen att söka information på.
Mer kunskap om VAR och HUR man söker bra information kan man hitta här:
http://chaplin2.bibl.liu.se/utbildning/tgv/tgv.htm
http://www.jonasfransson.com/effektivare-informationssokning-pa-webben-bok/

ATT TÄNKA PÅ I UNDERVISNINGEN

• A och O är att lära eleverna grunderna i källkritik.
Lär ut vilka de källkritiska kriterierna är och vad de innebär?
Till din hjälp kan du använda bra material från Skolverket.
Se vidare på http://kollakallan.skolverket.se/

• Informationssökning är svårt, därför måste eleverna hela tiden HANDLEDAS av sin lärare. Det finns många olika källor.
Alla kan vara bra men de bör inte användas till alla frågeställningar. Ingen källa är neutral.

• Genomför en ”sökskola” för eleverna där du visar hur man praktiskt går tillväga.

• Bra information om informationssökning och källkritik, för både lärare och elever hittar du bland annat här

onsdag 23 mars 2011

Tack gode Gud att någon har tänkt till

I vår skola har vi valt RÄTT väg till hösten då både lärare och elever kommer att bli administratörer på sina egna datorer. Andra kommunern har valt en helt annan (FEL) väg. Min man får inte göra något alls på sin kommunala arbetsdator. Han kan inte ens använda den som det (lärar)arbetsredskap som den är tänkt att vara. Han kan t ex inte använda en privat skrivare hemma. Att lägga till och testa nya program i bästa IKT-anda är inte ens att tänka på. Varför är det så? Diskutera!

I en debattartikel i den mycket läsvärda tidskriften Datorn i utbildningen, Datorer i matematikundervisningen: Sverige sämst i klassen, beskrevs problemet, och man slog fast att Sverige är sämst i klassen när det gäller att använda datorer i matematikundervisningen i skolan, och att en bidragande orsak till detta är nedlåsningen av lärarnas datorer.

Läs artikeln här:
http://bohenrykristoffersson.wordpress.com/2011/02/06/lasta-datorer-ett-av-skolans-storsta-problem/

tisdag 22 mars 2011

En massa bra JÄMFÖRANDE material om religioner

I strimman om religion finns mycket bra jämförande material att hämta som pedagog. Jag rekommenderar speciellt länken till Brittish libary:
www.bl.uk/onlinegallery/features/sacred/homepage
Här finns mycket fakta, små filmer och annat gott för eleverna att utforska. Besök och botanisera själva!

Hur hade kommunikationen fungerat om Jesus hade fötts idag?

Humor i undervisningen fungerar ALLTID.
Se en underbar film om religioners föränderlighet.

Historieundervisning i framtiden?

Vad tycker jag om de historiska länkarna/tipsen på SO-strimman?
Jag är ganska splittrad. En del saker är ganska bra MEN generellt tycker jag att den historia som erbjuds är alldeles för detaljerad.

Vad är det för kunskap som vi vill lära ut till våra elever? Är det ren fakta eller är det en historia som bygger på orsakssammanhang och de konsekvenser som olika historiska skeenden för med sig. För mig är det självklart!

Skapa dig en egen bild här: https://bilda.kth.se/courseId/6209/content.do?id=16810676

Tänkvärt...

En mycket tankeväckande film ur många aspekter.
Ibland förstår vi inte hur bra vi egentligen har det.
Titta på följande filmklipp och pröva lyckan i livets lotteri.



Vågar du delta i livets lotteri?
http://www.livetslotteri.se/

torsdag 17 mars 2011

Vem är bäst på IT?

Jag håller på med ett projekt i SH A (för åk 2 på gymnasiet) som handlar om migration. Eleverna har fått grundläggande undervisning av mig på olika sätt om vad migrationsbegreppet står för under ett antal lektioner. I veckan var det dags för eleverna att börja producera genom att skriva en vetenskaplig rapport. Då startade problemen. De vet inte hur Word fungerar eller hur man söker bra fakta. Eleverna har heller ingen aning om hur man skriver referenser. Att infoga fotnoter och sidnumrera har man aldrig lärt sig. Hur är det möjligt då man haft obligatorisk datakunskap under ettan? Jag börjar tyvärr förstå varför denna kunskap i fortsättningen ska ske inom ramen för andra ämnen. Ursäkta om jag trampar ett antal datalärare på fötterna men detta är verkligheten på MIN skola. Förhoppningsvis har ni andra annan erfarenhet.

Jag tror att elever kan VISSA saker om IKT men inte nödvändigtvis saker som är relaterade till det som vi lärare vill/tror att de kan. Våra lärare måste därför lära sig en massa innan det är dags att till fullo använda våra 1 till 1-datorer till hösten.

Jag är idag jätteglad att jag, och tre lärare till, fått IKT i våra tjänster till hösten. Det ska bli kul att inspirera mina kollegor!

onsdag 16 mars 2011

Tips på bra lärarmaterial på nätet

Idag har jag planerat nästa moment i SH A-kursen.
Redan förra året använde jag ett superbt material från Finansinspektionen, Konsumentverket och Kronofogden som heter "Koll på cashen". Det är ett modernt webbaserat material med syfte att öka ungdomars intresse och kunskap kring sin egen ekonomi.

Koll på cashen vill även inspirera och stödja lärare till att undervisa i privatekonomiska frågor. I undervisningsmaterialet finns en film med tillhörande lärarhandledning, ett webbspel samt en tävling. Samtliga delar av materialet har fått bra respons från både lärare och elever vilket med största sannolikhet beror på att man under utvecklingsarbetet haft en nära kontakt med både lärare och elever. Tävlingen har fått fantastiska lovord från både deltagande lärare och elever. Läs mer: Nu är det dags att tävla!

söndag 13 mars 2011

Att undervisa elev med nedsatt hörsel

I vår skola började i höstas en elev med en grav hörselnedsättning. I överlämningen från grundskolan deltog bl a en specialpedagog, en representant från hjälpmedelscentralen och en psykolog. Överlämning gick jättebra och vi hade stor tillförsikt inför framtiden. Då började problemen. Eleven ville inte använda sina hjälpmedel, eleven ville vara som alla andra! Att vara i behov av stöd vilket utmärker dig från de andra eleverna är svårt att hantera för många elever men hur hanterar vi pedagoger detta dilemma?

Vi. som undervisar denna elev, har valt att fortsätta att använda vårt headset med mikrofon trots att eleven inte använder sin hörapparat. Vi har också försökt att underlätta hörandet genom att möblera så att det är möjligt att läsa på läpparna på så många deltagare som möjligt i klassrummet. I dagsläget kan vi bara invänta att eleven själv känner sig redo för sina hjälpmedel.

I en av de länkar som finns i vårt kursmaterial finns mycket användbart. Man kan läsa intervjuer med hur ungdomar i olka åldrar ser på sin hörselskada. Man kan också få många pedagogiska tips att ta till sig i den konkreta undervisningen. Läs mer i Hörselboken

Vilka elever är behov av stöd?

Jag har tre barn vilka alla klarat grund- och gymnasieskolor på mycket olika sätt. Min äldste son, 32 år nu, valde att gå barn- och fritidsprogrammet på gymnasiet. Det var ett "smart drag" då lärare mycket tydligt uppmärksammade honom som person då han var en av de få killar som läste detta program. Betygen blev bra.

Min äldsta dotter läste NV och fick mycket höga betyg MEN på universitetet upptäcktes stora inlärningsproblem. Både hon och vi blev helt tagna på sängen. Hon fick diagnosen dyslexi. Stöd sattes in, främst via inläst litteratur men trots detta blev svårigheterna fortsatt stora. Hur var det möjligt att gå igenom hela grund- och gymnasieskolan utan att det märktes undrade vi alla? Jo, hon kompenserade sina lässvårigheter med ett allt bättre audioativt minne. Hon var alltid närvarande, var mycket uppmärksam och hade väl om man ska vara ärlig ganska konservativa lärare som mer eller mindre föreläste utifrån böckerna och sedan ställde faktafrågor på proven. Först när undervisningen förändrades på universitet kom alla problem upp till ytan. Det värsta var att all självkänsla försvann. Hon blev rädd för att bli bedömd då hon hela tiden skrev arbeten som refuserades.

Min yngsta dotter var riktigt skoltrött och skolkade sig igenom gymnasiet. Hon hade dock turen (?) att få en specialpedagog som jagade henne, och hjälpte henne, genom de två sista åren så resultatet blev till sist ganska ok. Hon hade inga studiesvårigheter egentligen men fick en massa stöd, vilket jag som mamma tyckte var bra men som pedagog kan jag undra om hon var den som borde fått allt detta. Andra elever hade troligen behövt det än mer.

Detta är den mest diskuterade frågan: Vem, vilka behöver stöd och hur ska vi lyckas urskilja dessa elever?

torsdag 10 mars 2011

Specialpedagogiska hjälpmedel - för vem, av vem?

Jag har börjat på avsnittet om specialpedagogik och undrar genast: Varför ges ingen information på lärarhögskolorna till blivande lärare och/eller till praktiserande lärare i skolan? Varför?

På de sidor som KTH hänvisar till finns en massa matnyttigt, saker som ger mig en inblick i att vara funktionshindrad men också en massa tips på hjälpmedel som är bra och lättillgängliga för ALLA elever. På sidan UNGKOMPENSATION.SE finns t ex kunskaper som hjälper alla elever till en bättre studiemiljö. Enligt undersökningar har så många som 25 % av den svenska befolkningen någon form av skriv- och lässvårigheter. Av dem har ca 5 % dyslexi. Om man anpassar undervisningen för alla elever till att vara bättre, mer strukturerad och varierad kommer en massa "gråzonselever" också ha nytta av detta. Har vi råd att vänta?

Tips till lärare from Margareta Hellstrom on Vimeo.


Lästips för er som vill se vad jag pratar om:
http://www.spsm.se/
http://www.skoldatatek.se/
http://www.ungkompensation.se/

onsdag 9 mars 2011

Kursens mest udda upplevelse?

Idag har jag upplevt en svenskalektion med olika funktionshinder.
Att uppleva känslan som dyslektiker, med ADHD o s v gav mig som lärare en mycket annorluna upplevelse. Något som alla borde prova på för större elevförståelse. Strimman om specialpedagogik verkar kanonbra för utvecklingen av min yrkesroll.

tisdag 8 mars 2011

Jag har en wiki men...

...vad ska jag använda den till?
När tiden medger ska jag titta på den mycket informativa instruktionsfilmen som finns på min egen wiki.

Frågan är om NI kära kurskamrater kan ge mig lite råd.
Hur gör ni med era wikis i undervisningen?

söndag 6 mars 2011

Vad är kunskap och hur överförs den?

Kunskap, för mig personligen, är något som förändras och förädlas under hela vårt liv.Många pratar om betydelsen av detta ”livslånga lärande”. Erfarenhet är en viktig beståndsdel i allt lärande då vi använder vår tidigare kunskap och bygger vidare på den. Kunskap utvecklas även i samspel med andra människor. Jag, som lärare, är bara en kugge i denna kunskapsöverföring. Att möta eleverna på deras egna (mer moderna) arenor kommer att bli än viktigare i framtiden. Här kommer den kunskap som jag lärt mig under mina IKT-kurser på KTH att bli ”guld värda”. Det bästa ögonblick jag kan uppleva i mitt yrke som lärare är när intresse väcks hos eleverna och lärande blir möjligt. Detta är det som präglar min pedagogiska grundsyn.

Vi lär så länge vi lever och vi gör det bäst i en social gemenskap. När jag läste på lärarhögskolan så kom jag kontakt med alla de pedagogiska giganterna. De lästes och var, om jag ska vara ärlig, ganska omöjliga att förstå. Många, inklusive mig själv, tyckte att det var ett ganska tråkigt teoretiskt moment i undervisningen. Vi ville ju istället ha färdiga svar på hur vi rent metodiskt skulle lära ut i vår lärarvardag efter utbildningen. Idag har polletterna dock trillat ner och jag inser att jag också lärde mig mycket mer än vad jag tidigare trott. Det var dock omöjligt för mig att då koppla teori mot någon praktisk nytta då jag inte hade den erfarenhet och de verktyg som jag har idag. Det var därför trevligt att läsa dem igen. Jag märker ju hur mycket jag känner igen och hela tiden medan jag läste och lyssnade nickade jag igenkännande. Kul!

tisdag 1 mars 2011

Hjälp med bättre bloggande?

Om du vill bli en bloggare i mästarklass ska du titta in på Kristina Alexanderssons hemsida. Denna vecka är det Miia som redan tipsat om hennes Star Warsbilder som kommer att publiceras under ett helt år. Bloggen ger konkreta tips om hur man utvecklar sitt bloggande. Läs mer på: http://www.kristinaalexanderson.se/

söndag 27 februari 2011

Bok nr 2: Nätbaserad utbildning

Datorer har funnits inom skolans väggar ett bra tag. Redan när jag gick på gymnasiet på 1970-talet så fanns de där, om än i väldigt begränsad upplaga. Inte alltför många år senare fanns de överallt, eller ja, åtminstone i datasalarna men användningen ökade snabbt och målet var att integrera dem som ett hjälpmedel i undervisningen. Målet var att utbilda kompetenta datoranvändare, berättar Stefan Hrastinski i sin bok Nätbaserad undervisning – en introduktion.

I denna bok har författaren på ett systematiskt sätt undersökt hur datorn idag används i den alltmer, till antalet studenter, utbredda nätbaserade utbildningen. Boken riktar sig till alla de som har intresse av vad som händer i denna växande utbildningsform. Boken är en populärvetenskaplig version av Hrastinskis doktorsavhandling. Språket är lätt och boken ger många tips. Den pekar också på de möjligheter och problem som kan uppkomma för dem som har planer på att själv starta nätbaserad undervisning, vilket min skola redan bedriver sedan ett antal år via vår lärplattform Fronter. Trots detta fanns det mycket att lära och reflektera över. Ny teknik tillkommer ständigt så det finns mycket kvar att pröva för både mig och mina elever. En bra sak är att bokens teknikkapitel uppdateras kontinuerligt via bokens webbplats.

Min egen erfarenhet är att många lärare är negativa till den nya IKT-tekniken, inte för teknikens egen skull, utan för att man är rädd för att bli överflödig som lärare. Hrastinski å sin sida menar att datorn, om den används på rätt sätt, istället kommer att vidga möjligheterna till bra utbildning och vidgat lärande. För att uppnå detta måste läraren dock sluta se sig som den enda kunskapskällan och istället börja skapa lärmiljöer där eleverna även lär av varandra i ett socialt samspel.

Vad säger Hrastinski om nyttan av lärplattformar och vad använder jag personligen vår lärplattform till? Efter varje lektion skriver jag vad vi gjort på lektionen och vad jag förväntar mig av dem som inte varit närvarande. Jag lägger därför ut allt kursmaterial i arkivet. Varje vecka skriver jag också ett stort antal nyheter till eleverna, då jag tror att det är viktigt att det ständigt händer nya saker i rummet. Det kan handla om påminnelser inför olika examinationer, eller en uppmaning att inte glömma bort att diskutera veckans forumfråga. I forumet får eleverna en bra träning i att argumentera och man märker snabbt att de blir bättre och bättre på det. Alla får dessutom möjlighet att kommer till tals, vilket är svårt i klassrummet där de delar den begränsade tiden med 31 andra klasskamrater. Eftertanke kan ske innan man uttalar sig. Plattformen är också bra för tvåvägskommunikation, vilket Hrastinski menar möjliggör ytterligare en dimension av lärande. Alla elevers telefonnummer och mailadresser finns lätt tillgängliga. Ibland skickar jag snabba meddelanden till alla i en grupp, speciellt vid plötslig sjukdom och det uppskattas mycket. Vid andra tillfällen meddelas endast en enskild elev. Slutligen vet eleverna hela tiden hur studierna fortgår då portfolien visar alla relevanta betygsunderlag. Idag vet jag knappt hur jag klarade mig innan plattformen infördes.

Jag har personligen läst många distanskurser på nätet de sista 7-8 åren. En del kurser har varit precis så som många tror att distanskurser är, ett riktigt ensamarbete. Andra har varit helt annorlunda. I dessa har vi studenter snabbt blivit ett team som läst och lärt tillsammans. Jag har bland annat läst religionskunskap på Högskolan i Dalarna under tre terminer. Under denna tid talade jag med flera av mina kurskollegor nästan varje dag, såklart via nätet.

Två av oss skrev vår B-uppsats tillsammans trots att vi aldrig träffades IRL. I kursen ingick många intressanta litteraturseminarier via konferensprogrammet Marratech där vi tillsammans diskuterade kurslitteraturen. Lärarna fanns där hela tiden. De stöttade och uppmuntrade oss trots att jag under hela perioden satt på en segelbåt i Medelhavet, en annan tjej studerade från Tokyo medan de andra deltagarna fanns utspridda över hela Sverige. Vi lärde oss massor av varandra. Här skapades verkligen de goda möjligheter till lärande i o m nätundervisning som Hrastinski pekar på i sin bok.

Läs den!

Bok nr 1: Design för lärande

Jag har valt att, som min första bok, läsa Design för lärande (2008) av Anna-Lena Rostvall och Staffan Selander (red). Redan när jag såg bokens titel i litteraturlistan blev jag nyfiken. Tankarna började snurra och jag funderade över hur jag i framtiden skulle kunna lära mig att (om)designa mitt eget (ut)lärande. Fanns det något att lära ur denna bok? Det fanns det!

Målgruppen som författarna vänder sig till är lärare både i grundskolan och i gymnasieskolan samt till distansutbildningar på högskolan. Alla kan hitta något att ta till sig då boken, som är en antologi, tar upp ganska skilda, breda aspekter om skola och lärande. Språket är ganska enkelt men boken tar upp många nya begrepp som kan vara krångliga att greppa. Det genomgående (viktigaste) som boken handlar om är multimodal kommunikation, d v s att vi kom-municerar kunskap på flera olika sätt vilket möjliggör ett bättre (in)lärande. Enligt författarna är all kommunikation och alla lärsituationer informationstäta. Information bör ges på olika sätt vilka alla är viktiga för vår fulla förståelse. Kunskap om världen förmedlas t ex via ljud, bokstäver, gester, noter, streck, ytor, volymer och färger. Dock kan de olika sätten också mot-verka varandra och problem uppstår, t ex exempel kan ett budskap kommuniceras på ett visst sätt med ord men personens kroppsspråk kan säga något helt annat. En elev tolkar alltid det läraren säger och gör på sitt eget sätt och det är något vi alltid måste tänka på.

fredag 25 februari 2011

En glad lärare kan lättare förmedla kunskap!

För att vara en bra lärare måste man vara en nöjd/glad lärare!
Visst är det så! En lärare som brinner för sitt ämne utstrålar detta i klassrummet

Kommer nya möjligheter att skapas i o m IKT i skolan?
BETT-mässans deltagare tror så. Det tror jag också!
Gårdagens teknologi är dagens realitet, vilken ger oss möjlighet till en skola med större elevdeltagande, vilket skapar en ny entusiasm hos oss alla.

torsdag 3 februari 2011

Design för lärande

Sitter på tåget och "njuter" av kurslitteraturen. Jag har börjat att läsa den första boken och märker redan under inledningskapitlet att denna kommer jag att ha stor nytta av. Den beskriver på ett mycket tydligt sätt att paketeringen av kunskap är viktig. Det hjälper inte om man har ett bra faktainnehåll (läraren är en "fackidiot") om man inte har förmågan att nå ur till eleverna. Eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen och dagens elever kräver andra "paket" än gårdagens elever gjorde. Det är bokens huvudsakliga budskap.

Lärarens betydelse för elevernas kunskapsinhämtning avhandlades även i veckans avsnitt av serien 9a. Denna omgång verkar bli väsentligt mer spännande att följa för oss lärare. Har ni inte sett det? Gör det!

Avsnittet finns att se på www.svtplay.se

lördag 29 januari 2011

Teorier kontra praktisk lärarvardag

Vilken déjàvu känsla som väcktes inom mig när jag återigen kom i kontakt med de pedagogiska giganterna. Förra gången, på lärarutbildningen, hade jag ingen praktisk erfarenhet att spegla teorierna mot, idag är det helt annorlunda.

Jag måste säga att jag idag läser dem med större glädje än förr. Jag förstår nu hur de resonerar och kan återkoppla till min egen lärarvardag. Jag tycker att alla har något att tillföra för en sökande pedagog, men i olika sammanhang. Det jag lärt mig under mina verksamma år är att elever lär sig på många olika sätt. Alla har sin egen inlärningsstil, liksom vi lärare har olika utlärningsstil. Den kunskapen är nog det viktigaste som en lärare kan bära med sig.

Variation och individualisering är/borde vara vårt lärarmantra!

söndag 23 januari 2011

Ny kurs och nya inlägg

Ja, vad säger man? Äntligen avslutningsfest och inga ytterligare studier är inplanerade MEN ingen vill gå miste om de goda studiekamraterna i Skövdegänget.
Vad händer? Ju, en ny avslutningsfest planeras in för fortsättningskursen.
Vi ska få våra 1-1-datorer i augusti och då behövs både inspiration och kunskap.
Det är vi övertygade om att dessa kurser gett/ger oss.

onsdag 12 januari 2011

Blogginlägg nr 20: Att blogga i undervisningen

Äntligen är jag redo!

För ca 1,5 år sedan gick jag en bloggkurs som handlade om att lära sig att använda bloggen i undervisningen. Det var en mycket inspirerande kvinna från Stockholm som hette Kristina Alexandersson som höll i kursen. Det var intressant men jag vågade inte fullfölja mina intentioner utan den startade bloggen om etik användes aldrig. Nu är jag redo och det kan jag tacka denna IKT-kurs för.
Jag har lärt mig massor. Etikbloggen ska igång redan nästa vecka!

För er som är bloggsugna lärare vill jag rekommendera Webbstjärnans tävling.
Läs mer: www.webbstjärnan.se

och låt dig också inspereras av Kristina:

tisdag 11 januari 2011

Tack gode Gud för Fronter

Jag ÄLSKAR vår lärplattform Fronter!

Den sparar så otroligt mycket tid i min lärarvardag.
Jag behöver aldrig dra instruktioner mer än en gång, och jag kopierar aldrig några papper längre. Den skapar helt enkelt ordning och struktur, både för mig och för eleverna då alla resultat är synliga både för mig och för dem i deras portfolio.
Den är vårt gemensamma sociala medium.
Hur klarade vi oss innan den infördes?

måndag 3 januari 2011

Nu börjar slutet skönjas

Kursen börjar att lida mot sitt slut och nu är det upp till bevis. Jag måste börja använda mina teoretiska kunskaper i min lärarvardag. Det är ju det som kursen går ut på. I det sista veckobrevet finns förslag på sidor som visar på exempel på hur web 2,0-verktyg kan användas i den pedagogiska vardagen. Är du intresserad, läs mer på följande sida: http://www.ictineducation.org/home-page/2010/12/29/10-tips-for-planning-the-use-of-technology-in-lessons.html