Varför tar vi inte chansen till samarbete?

Lärare har ont om en sak - tid! Trots detta är det få lärare som vill samarbeta, åtminstone på min skola. När vi fick vår lärplattform Fronter så startade vår dåvarande IKT-strateg upp en IKT-rum: Dela med dig! Detta rum har tyvärr inte varit så välbesökt, åtminstone inte av lärare som vill dela med sig av det egna materialet. Kanske tittar de på andras?

På nätet finns det många bra sidor att besöka om man vill samarbeta. Jag vill, som gymnasielärare, göra reklam för tre utmärkta länkar som jag gärna besöker/använder:
http://www.lektion.se/index.php
http://www.sli.se/
http://www.teacherondemand.se/

Vill du använda, och/eller publicera eget material är det viktigt att känna till Creative Commons-systemet (CC). Vad gäller när man delar material med andra? Vad får man/får man inte göra? Se följande film för att lära dig om vad CC är.

Checklista för lärare om informationssökning och källkritik

TILL DIG SOM LÄRARE

• Lär dig att söka på rätt sätt.
Google har t ex bra sökhjälp på sin söksida, titta där!

• Googla är INTE en synonym till att söka information.
Det finns många andra sökmotorer också. Pröva dem!
Exempel på andra sökmotorer är t ex: Bing, Yahoo eller Excite.

• Var vaksam på varför en del information hamnar först i en söklista. Turordningen kan köpas.
Dessa sidor kan likställas med annonsering och de är dåligt utmärkta. Var källkritisk!

• Internet är inte den enda resursen att söka information på.
Mer kunskap om VAR och HUR man söker bra information kan man hitta här:
http://chaplin2.bibl.liu.se/utbildning/tgv/tgv.htm
http://www.jonasfransson.com/effektivare-informationssokning-pa-webben-bok/

ATT TÄNKA PÅ I UNDERVISNINGEN

• A och O är att lära eleverna grunderna i källkritik.
Lär ut vilka de källkritiska kriterierna är och vad de innebär?
Till din hjälp kan du använda bra material från Skolverket.
Se vidare på http://kollakallan.skolverket.se/

• Informationssökning är svårt, därför måste eleverna hela tiden HANDLEDAS av sin lärare. Det finns många olika källor.
Alla kan vara bra men de bör inte användas till alla frågeställningar. Ingen källa är neutral.

• Genomför en ”sökskola” för eleverna där du visar hur man praktiskt går tillväga.

• Bra information om informationssökning och källkritik, för både lärare och elever hittar du bland annat här

Tack gode Gud att någon har tänkt till

I vår skola har vi valt RÄTT väg till hösten då både lärare och elever kommer att bli administratörer på sina egna datorer. Andra kommunern har valt en helt annan (FEL) väg. Min man får inte göra något alls på sin kommunala arbetsdator. Han kan inte ens använda den som det (lärar)arbetsredskap som den är tänkt att vara. Han kan t ex inte använda en privat skrivare hemma. Att lägga till och testa nya program i bästa IKT-anda är inte ens att tänka på. Varför är det så? Diskutera!

I en debattartikel i den mycket läsvärda tidskriften Datorn i utbildningen, Datorer i matematikundervisningen: Sverige sämst i klassen, beskrevs problemet, och man slog fast att Sverige är sämst i klassen när det gäller att använda datorer i matematikundervisningen i skolan, och att en bidragande orsak till detta är nedlåsningen av lärarnas datorer.

Läs artikeln här:
http://bohenrykristoffersson.wordpress.com/2011/02/06/lasta-datorer-ett-av-skolans-storsta-problem/

En massa bra JÄMFÖRANDE material om religioner

I strimman om religion finns mycket bra jämförande material att hämta som pedagog. Jag rekommenderar speciellt länken till Brittish libary:
www.bl.uk/onlinegallery/features/sacred/homepage
Här finns mycket fakta, små filmer och annat gott för eleverna att utforska. Besök och botanisera själva!

Hur hade kommunikationen fungerat om Jesus hade fötts idag?

Humor i undervisningen fungerar ALLTID.
Se en underbar film om religioners föränderlighet.

Historieundervisning i framtiden?

Vad tycker jag om de historiska länkarna/tipsen på SO-strimman?
Jag är ganska splittrad. En del saker är ganska bra MEN generellt tycker jag att den historia som erbjuds är alldeles för detaljerad.

Vad är det för kunskap som vi vill lära ut till våra elever? Är det ren fakta eller är det en historia som bygger på orsakssammanhang och de konsekvenser som olika historiska skeenden för med sig. För mig är det självklart!

Skapa dig en egen bild här: https://bilda.kth.se/courseId/6209/content.do?id=16810676

Tänkvärt...

En mycket tankeväckande film ur många aspekter.
Ibland förstår vi inte hur bra vi egentligen har det.
Titta på följande filmklipp och pröva lyckan i livets lotteri.



Vågar du delta i livets lotteri?
http://www.livetslotteri.se/

Vem är bäst på IT?

Jag håller på med ett projekt i SH A (för åk 2 på gymnasiet) som handlar om migration. Eleverna har fått grundläggande undervisning av mig på olika sätt om vad migrationsbegreppet står för under ett antal lektioner. I veckan var det dags för eleverna att börja producera genom att skriva en vetenskaplig rapport. Då startade problemen. De vet inte hur Word fungerar eller hur man söker bra fakta. Eleverna har heller ingen aning om hur man skriver referenser. Att infoga fotnoter och sidnumrera har man aldrig lärt sig. Hur är det möjligt då man haft obligatorisk datakunskap under ettan? Jag börjar tyvärr förstå varför denna kunskap i fortsättningen ska ske inom ramen för andra ämnen. Ursäkta om jag trampar ett antal datalärare på fötterna men detta är verkligheten på MIN skola. Förhoppningsvis har ni andra annan erfarenhet.

Jag tror att elever kan VISSA saker om IKT men inte nödvändigtvis saker som är relaterade till det som vi lärare vill/tror att de kan. Våra lärare måste därför lära sig en massa innan det är dags att till fullo använda våra 1 till 1-datorer till hösten.

Jag är idag jätteglad att jag, och tre lärare till, fått IKT i våra tjänster till hösten. Det ska bli kul att inspirera mina kollegor!

Tips på bra lärarmaterial på nätet

Idag har jag planerat nästa moment i SH A-kursen.
Redan förra året använde jag ett superbt material från Finansinspektionen, Konsumentverket och Kronofogden som heter "Koll på cashen". Det är ett modernt webbaserat material med syfte att öka ungdomars intresse och kunskap kring sin egen ekonomi.

Koll på cashen vill även inspirera och stödja lärare till att undervisa i privatekonomiska frågor. I undervisningsmaterialet finns en film med tillhörande lärarhandledning, ett webbspel samt en tävling. Samtliga delar av materialet har fått bra respons från både lärare och elever vilket med största sannolikhet beror på att man under utvecklingsarbetet haft en nära kontakt med både lärare och elever. Tävlingen har fått fantastiska lovord från både deltagande lärare och elever. Läs mer: Nu är det dags att tävla!

Att undervisa elev med nedsatt hörsel

I vår skola började i höstas en elev med en grav hörselnedsättning. I överlämningen från grundskolan deltog bl a en specialpedagog, en representant från hjälpmedelscentralen och en psykolog. Överlämning gick jättebra och vi hade stor tillförsikt inför framtiden. Då började problemen. Eleven ville inte använda sina hjälpmedel, eleven ville vara som alla andra! Att vara i behov av stöd vilket utmärker dig från de andra eleverna är svårt att hantera för många elever men hur hanterar vi pedagoger detta dilemma?

Vi. som undervisar denna elev, har valt att fortsätta att använda vårt headset med mikrofon trots att eleven inte använder sin hörapparat. Vi har också försökt att underlätta hörandet genom att möblera så att det är möjligt att läsa på läpparna på så många deltagare som möjligt i klassrummet. I dagsläget kan vi bara invänta att eleven själv känner sig redo för sina hjälpmedel.

I en av de länkar som finns i vårt kursmaterial finns mycket användbart. Man kan läsa intervjuer med hur ungdomar i olka åldrar ser på sin hörselskada. Man kan också få många pedagogiska tips att ta till sig i den konkreta undervisningen. Läs mer i Hörselboken

Vilka elever är behov av stöd?

Jag har tre barn vilka alla klarat grund- och gymnasieskolor på mycket olika sätt. Min äldste son, 32 år nu, valde att gå barn- och fritidsprogrammet på gymnasiet. Det var ett "smart drag" då lärare mycket tydligt uppmärksammade honom som person då han var en av de få killar som läste detta program. Betygen blev bra.

Min äldsta dotter läste NV och fick mycket höga betyg MEN på universitetet upptäcktes stora inlärningsproblem. Både hon och vi blev helt tagna på sängen. Hon fick diagnosen dyslexi. Stöd sattes in, främst via inläst litteratur men trots detta blev svårigheterna fortsatt stora. Hur var det möjligt att gå igenom hela grund- och gymnasieskolan utan att det märktes undrade vi alla? Jo, hon kompenserade sina lässvårigheter med ett allt bättre audioativt minne. Hon var alltid närvarande, var mycket uppmärksam och hade väl om man ska vara ärlig ganska konservativa lärare som mer eller mindre föreläste utifrån böckerna och sedan ställde faktafrågor på proven. Först när undervisningen förändrades på universitet kom alla problem upp till ytan. Det värsta var att all självkänsla försvann. Hon blev rädd för att bli bedömd då hon hela tiden skrev arbeten som refuserades.

Min yngsta dotter var riktigt skoltrött och skolkade sig igenom gymnasiet. Hon hade dock turen (?) att få en specialpedagog som jagade henne, och hjälpte henne, genom de två sista åren så resultatet blev till sist ganska ok. Hon hade inga studiesvårigheter egentligen men fick en massa stöd, vilket jag som mamma tyckte var bra men som pedagog kan jag undra om hon var den som borde fått allt detta. Andra elever hade troligen behövt det än mer.

Detta är den mest diskuterade frågan: Vem, vilka behöver stöd och hur ska vi lyckas urskilja dessa elever?

Specialpedagogiska hjälpmedel - för vem, av vem?

Jag har börjat på avsnittet om specialpedagogik och undrar genast: Varför ges ingen information på lärarhögskolorna till blivande lärare och/eller till praktiserande lärare i skolan? Varför?

På de sidor som KTH hänvisar till finns en massa matnyttigt, saker som ger mig en inblick i att vara funktionshindrad men också en massa tips på hjälpmedel som är bra och lättillgängliga för ALLA elever. På sidan UNGKOMPENSATION.SE finns t ex kunskaper som hjälper alla elever till en bättre studiemiljö. Enligt undersökningar har så många som 25 % av den svenska befolkningen någon form av skriv- och lässvårigheter. Av dem har ca 5 % dyslexi. Om man anpassar undervisningen för alla elever till att vara bättre, mer strukturerad och varierad kommer en massa "gråzonselever" också ha nytta av detta. Har vi råd att vänta?

Tips till lärare from Margareta Hellstrom on Vimeo.

Lästips för er som vill se vad jag pratar om:
http://www.spsm.se/
http://www.skoldatatek.se/
http://www.ungkompensation.se/

Kursens mest udda upplevelse?

Idag har jag upplevt en svenskalektion med olika funktionshinder.
Att uppleva känslan som dyslektiker, med ADHD o s v gav mig som lärare en mycket annorluna upplevelse. Något som alla borde prova på för större elevförståelse. Strimman om specialpedagogik verkar kanonbra för utvecklingen av min yrkesroll.

Jag har en wiki men...

...vad ska jag använda den till?
När tiden medger ska jag titta på den mycket informativa instruktionsfilmen som finns på min egen wiki.

Frågan är om NI kära kurskamrater kan ge mig lite råd.
Hur gör ni med era wikis i undervisningen?

Vad är kunskap och hur överförs den?

Kunskap, för mig personligen, är något som förändras och förädlas under hela vårt liv.Många pratar om betydelsen av detta ”livslånga lärande”. Erfarenhet är en viktig beståndsdel i allt lärande då vi använder vår tidigare kunskap och bygger vidare på den. Kunskap utvecklas även i samspel med andra människor. Jag, som lärare, är bara en kugge i denna kunskapsöverföring. Att möta eleverna på deras egna (mer moderna) arenor kommer att bli än viktigare i framtiden. Här kommer den kunskap som jag lärt mig under mina IKT-kurser på KTH att bli ”guld värda”. Det bästa ögonblick jag kan uppleva i mitt yrke som lärare är när intresse väcks hos eleverna och lärande blir möjligt. Detta är det som präglar min pedagogiska grundsyn.

Vi lär så länge vi lever och vi gör det bäst i en social gemenskap. När jag läste på lärarhögskolan så kom jag kontakt med alla de pedagogiska giganterna. De lästes och var, om jag ska vara ärlig, ganska omöjliga att förstå. Många, inklusive mig själv, tyckte att det var ett ganska tråkigt teoretiskt moment i undervisningen. Vi ville ju istället ha färdiga svar på hur vi rent metodiskt skulle lära ut i vår lärarvardag efter utbildningen. Idag har polletterna dock trillat ner och jag inser att jag också lärde mig mycket mer än vad jag tidigare trott. Det var dock omöjligt för mig att då koppla teori mot någon praktisk nytta då jag inte hade den erfarenhet och de verktyg som jag har idag. Det var därför trevligt att läsa dem igen. Jag märker ju hur mycket jag känner igen och hela tiden medan jag läste och lyssnade nickade jag igenkännande. Kul!

Hjälp med bättre bloggande?

Om du vill bli en bloggare i mästarklass ska du titta in på Kristina Alexanderssons hemsida. Denna vecka är det Miia som redan tipsat om hennes Star Warsbilder som kommer att publiceras under ett helt år. Bloggen ger konkreta tips om hur man utvecklar sitt bloggande. Läs mer på: http://www.kristinaalexanderson.se/