Imorgon bär det av till: 1. KTH för en massa intressanta programpunkter med kurskollegor 2. Framtidens lärande i Nacka. Blir det lika bra som förra året så kommer det att innebära en massa ny IKT-energi.
Jag återger vad min "digitala guru" pratar om på sin blogg denna vecka:
"Jag tror att vi behöver få alla de som inte är här att känna att frågan om digital kompetens handlar om MIG, om DIG, om OSS, om VÅRA barn, våra ungdomar, om våra elever, vår vardag, om vårt samhälle, vårt sätt att leva, om vår vardag, men att det är en färdighet som vi inte behöver vara fullärda i för att kunna hantera, att det är en färdighet som liknar livet att vi lär oss pö om pö. Med tiden, litet eftersom.
Hur får vi de som inte är här ”i den digitala vardagen” att inse att barnen som växer upp växer upp i en digital vardag, att våra barn använder dessa verktyg för kunskapsinhämtande, för social samvaro, för underhållning, men de få inte använda dem i skolan för att lösa skolarbete… för att där ska man kunna allt utantill, kunskap sitter mellan öronen. Men vilken yrkesvardag ser ut så att du inte får fråga om uppgiften, be om hjälp att hitta svaret? Att du inte får använda andra hjälpmedel än din intellektuella förmåga för att lösa de problem som du står inför? Vilka arbeten förutom elevernas i skolan ser ut så?
Gör det tydligt att digital kompetens är något som vi utvecklar genom att leva och skolan är en del av livet och har ett ansvar för att stötta elever och hjälpa dem att utveckla de kunskaper de behöver för att klara ett kommande yrkesliv och vidare studier."
Så här klokt skriver Kristina Alexandersson på sin blogg idag:
"Lärare och elever behöver höras i debatten kring skolan, men för att skolan ska bli bra behövs det att någon säger att läraren är bra, för lärare kan inte bli bättre än den bild som ges av dem."
Under senare år har begreppet IKT fått ökad betydelse i utbildningssammanhang. IKT står för Information- och KommunikationsTeknik. IKT-pedagogik är alltså en utveckling av begreppet IT.
Det statiska lärandet med en lärare som berättar/föreläser är under förändring där kommunikation och interaktion är viktiga delar i den nya, mer moderna pedagogiken. Elever behöver idag nya, mer flexibla sätt för att lära. IKT-pedagogik är i detta sammanhang ett förhållningssätt där ny teknik används som förmedlare av information och kommunikation. Lärandet är en ständig process mellan lärare och elev. IKT-pedagogik innebär inte per automatik att mötena alltid ska ske virtuellt utan det handlar istället om hur man i den klassiska undervisningssituationen utnyttjar olika media för att förtydliga och underlätta förmedlandet av information och kommunikation.
I fredags släppte Project Tomorrow den första rapporten från 2010 års undersökning – The New 3 E’s of Education: Enabled, Engaged, Empowered. I rapporten konstateras att allt fler elever har tillgång till mobiler, laptops eller tablets hemma, och de vill gärna kunna använda dem i skolan. Det är tydligt att tillgången ökar inom alla socialgrupper, så det finns inga oroväckande tecken på en digital klyfta när det gäller tillgång. Två tredjedelar av föräldrarna, tvärs över socialgränserna, säger att de är beredda att köpa någon slags mobil enhet till sina barn, om de behöver det för sitt skolarbete. Problemet är snarare att huvuddelen av skolledarna säger nej.
Lärare har ont om en sak - tid! Trots detta är det få lärare som vill samarbeta, åtminstone på min skola. När vi fick vår lärplattform Fronter så startade vår dåvarande IKT-strateg upp en IKT-rum: Dela med dig! Detta rum har tyvärr inte varit så välbesökt, åtminstone inte av lärare som vill dela med sig av det egna materialet. Kanske tittar de på andras?
Vill du använda, och/eller publicera eget material är det viktigt att känna till Creative Commons-systemet (CC). Vad gäller när man delar material med andra? Vad får man/får man inte göra? Se följande film för att lära dig om vad CC är.
• Lär dig att söka på rätt sätt. Google har t ex bra sökhjälp på sin söksida, titta där!
• Googla är INTE en synonym till att söka information. Det finns många andra sökmotorer också. Pröva dem! Exempel på andra sökmotorer är t ex: Bing, Yahoo eller Excite.
• Var vaksam på varför en del information hamnar först i en söklista. Turordningen kan köpas. Dessa sidor kan likställas med annonsering och de är dåligt utmärkta. Var källkritisk!
• A och O är att lära eleverna grunderna i källkritik. Lär ut vilka de källkritiska kriterierna är och vad de innebär? Till din hjälp kan du använda bra material från Skolverket. Se vidare på http://kollakallan.skolverket.se/
• Informationssökning är svårt, därför måste eleverna hela tiden HANDLEDAS av sin lärare. Det finns många olika källor. Alla kan vara bra men de bör inte användas till alla frågeställningar. Ingen källa är neutral.
• Genomför en ”sökskola” för eleverna där du visar hur man praktiskt går tillväga.
• Bra information om informationssökning och källkritik, för både lärare och elever hittar du bland annat här
I vår skola har vi valt RÄTT väg till hösten då både lärare och elever kommer att bli administratörer på sina egna datorer. Andra kommunern har valt en helt annan (FEL) väg. Min man får inte göra något alls på sin kommunala arbetsdator. Han kan inte ens använda den som det (lärar)arbetsredskap som den är tänkt att vara. Han kan t ex inte använda en privat skrivare hemma. Att lägga till och testa nya program i bästa IKT-anda är inte ens att tänka på. Varför är det så? Diskutera!
I en debattartikel i den mycket läsvärda tidskriften Datorn i utbildningen, Datorer i matematikundervisningen: Sverige sämst i klassen, beskrevs problemet, och man slog fast att Sverige är sämst i klassen när det gäller att använda datorer i matematikundervisningen i skolan, och att en bidragande orsak till detta är nedlåsningen av lärarnas datorer.
Läs artikeln här: http://bohenrykristoffersson.wordpress.com/2011/02/06/lasta-datorer-ett-av-skolans-storsta-problem/
