Bok nr 2: Nätbaserad utbildning

Datorer har funnits inom skolans väggar ett bra tag. Redan när jag gick på gymnasiet på 1970-talet så fanns de där, om än i väldigt begränsad upplaga. Inte alltför många år senare fanns de överallt, eller ja, åtminstone i datasalarna men användningen ökade snabbt och målet var att integrera dem som ett hjälpmedel i undervisningen. Målet var att utbilda kompetenta datoranvändare, berättar Stefan Hrastinski i sin bok Nätbaserad undervisning – en introduktion.

I denna bok har författaren på ett systematiskt sätt undersökt hur datorn idag används i den alltmer, till antalet studenter, utbredda nätbaserade utbildningen. Boken riktar sig till alla de som har intresse av vad som händer i denna växande utbildningsform. Boken är en populärvetenskaplig version av Hrastinskis doktorsavhandling. Språket är lätt och boken ger många tips. Den pekar också på de möjligheter och problem som kan uppkomma för dem som har planer på att själv starta nätbaserad undervisning, vilket min skola redan bedriver sedan ett antal år via vår lärplattform Fronter. Trots detta fanns det mycket att lära och reflektera över. Ny teknik tillkommer ständigt så det finns mycket kvar att pröva för både mig och mina elever. En bra sak är att bokens teknikkapitel uppdateras kontinuerligt via bokens webbplats.

Min egen erfarenhet är att många lärare är negativa till den nya IKT-tekniken, inte för teknikens egen skull, utan för att man är rädd för att bli överflödig som lärare. Hrastinski å sin sida menar att datorn, om den används på rätt sätt, istället kommer att vidga möjligheterna till bra utbildning och vidgat lärande. För att uppnå detta måste läraren dock sluta se sig som den enda kunskapskällan och istället börja skapa lärmiljöer där eleverna även lär av varandra i ett socialt samspel.

Vad säger Hrastinski om nyttan av lärplattformar och vad använder jag personligen vår lärplattform till? Efter varje lektion skriver jag vad vi gjort på lektionen och vad jag förväntar mig av dem som inte varit närvarande. Jag lägger därför ut allt kursmaterial i arkivet. Varje vecka skriver jag också ett stort antal nyheter till eleverna, då jag tror att det är viktigt att det ständigt händer nya saker i rummet. Det kan handla om påminnelser inför olika examinationer, eller en uppmaning att inte glömma bort att diskutera veckans forumfråga. I forumet får eleverna en bra träning i att argumentera och man märker snabbt att de blir bättre och bättre på det. Alla får dessutom möjlighet att kommer till tals, vilket är svårt i klassrummet där de delar den begränsade tiden med 31 andra klasskamrater. Eftertanke kan ske innan man uttalar sig. Plattformen är också bra för tvåvägskommunikation, vilket Hrastinski menar möjliggör ytterligare en dimension av lärande. Alla elevers telefonnummer och mailadresser finns lätt tillgängliga. Ibland skickar jag snabba meddelanden till alla i en grupp, speciellt vid plötslig sjukdom och det uppskattas mycket. Vid andra tillfällen meddelas endast en enskild elev. Slutligen vet eleverna hela tiden hur studierna fortgår då portfolien visar alla relevanta betygsunderlag. Idag vet jag knappt hur jag klarade mig innan plattformen infördes.

Jag har personligen läst många distanskurser på nätet de sista 7-8 åren. En del kurser har varit precis så som många tror att distanskurser är, ett riktigt ensamarbete. Andra har varit helt annorlunda. I dessa har vi studenter snabbt blivit ett team som läst och lärt tillsammans. Jag har bland annat läst religionskunskap på Högskolan i Dalarna under tre terminer. Under denna tid talade jag med flera av mina kurskollegor nästan varje dag, såklart via nätet.

Två av oss skrev vår B-uppsats tillsammans trots att vi aldrig träffades IRL. I kursen ingick många intressanta litteraturseminarier via konferensprogrammet Marratech där vi tillsammans diskuterade kurslitteraturen. Lärarna fanns där hela tiden. De stöttade och uppmuntrade oss trots att jag under hela perioden satt på en segelbåt i Medelhavet, en annan tjej studerade från Tokyo medan de andra deltagarna fanns utspridda över hela Sverige. Vi lärde oss massor av varandra. Här skapades verkligen de goda möjligheter till lärande i o m nätundervisning som Hrastinski pekar på i sin bok.

Läs den!

Bok nr 1: Design för lärande

Jag har valt att, som min första bok, läsa Design för lärande (2008) av Anna-Lena Rostvall och Staffan Selander (red). Redan när jag såg bokens titel i litteraturlistan blev jag nyfiken. Tankarna började snurra och jag funderade över hur jag i framtiden skulle kunna lära mig att (om)designa mitt eget (ut)lärande. Fanns det något att lära ur denna bok? Det fanns det!

Målgruppen som författarna vänder sig till är lärare både i grundskolan och i gymnasieskolan samt till distansutbildningar på högskolan. Alla kan hitta något att ta till sig då boken, som är en antologi, tar upp ganska skilda, breda aspekter om skola och lärande. Språket är ganska enkelt men boken tar upp många nya begrepp som kan vara krångliga att greppa. Det genomgående (viktigaste) som boken handlar om är multimodal kommunikation, d v s att vi kom-municerar kunskap på flera olika sätt vilket möjliggör ett bättre (in)lärande. Enligt författarna är all kommunikation och alla lärsituationer informationstäta. Information bör ges på olika sätt vilka alla är viktiga för vår fulla förståelse. Kunskap om världen förmedlas t ex via ljud, bokstäver, gester, noter, streck, ytor, volymer och färger. Dock kan de olika sätten också mot-verka varandra och problem uppstår, t ex exempel kan ett budskap kommuniceras på ett visst sätt med ord men personens kroppsspråk kan säga något helt annat. En elev tolkar alltid det läraren säger och gör på sitt eget sätt och det är något vi alltid måste tänka på.

En glad lärare kan lättare förmedla kunskap!

För att vara en bra lärare måste man vara en nöjd/glad lärare!
Visst är det så! En lärare som brinner för sitt ämne utstrålar detta i klassrummet

Kommer nya möjligheter att skapas i o m IKT i skolan?
BETT-mässans deltagare tror så. Det tror jag också!
Gårdagens teknologi är dagens realitet, vilken ger oss möjlighet till en skola med större elevdeltagande, vilket skapar en ny entusiasm hos oss alla.

Design för lärande

Sitter på tåget och "njuter" av kurslitteraturen. Jag har börjat att läsa den första boken och märker redan under inledningskapitlet att denna kommer jag att ha stor nytta av. Den beskriver på ett mycket tydligt sätt att paketeringen av kunskap är viktig. Det hjälper inte om man har ett bra faktainnehåll (läraren är en "fackidiot") om man inte har förmågan att nå ur till eleverna. Eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen och dagens elever kräver andra "paket" än gårdagens elever gjorde. Det är bokens huvudsakliga budskap.

Lärarens betydelse för elevernas kunskapsinhämtning avhandlades även i veckans avsnitt av serien 9a. Denna omgång verkar bli väsentligt mer spännande att följa för oss lärare. Har ni inte sett det? Gör det!

Avsnittet finns att se på www.svtplay.se