Är dessa två ting något som vi rutinerade pedagoger drabbas av?
Jag skulle vara glad om jag sa: NEJ! men då ljuger jag. Hur gör jag när jag börjar en ny kurs? Jo, jag slänger mig bokstavligen över allt material (helst det som finns lättåtkomligt på nätet så klart) och försöker greppa allt på en gång. Jag gör, precis som Frida skrivit, kursen till något som styr hela mitt liv. Jag kikar överallt, läser och glömmer allt omkring med - tills verkligen hinner ikapp mig igen. Hallå! Du läser 25 % och har en annan vardag också! Då har jag tyvärr redan insett att jag inget kan och slås fullständigt ner i skorna. Tankarna kommer: Hur i sjutton ska jag klara av det här. Varför utsätter jag mig ens för det? Är det någon som känner igen sig? Är det någon som känner igen en enstaka elev, eller så? ;-)
Läs mer här:
http://www.kks.se/upload/publikationsfiler/it_i_utbildning/unga-natkulturer-2007-publ.pdfNu ska jag bli en bättre elev!
Ett gott råd till alla nystartade är att börja läsa den svenska litteraturen. Dels är språket lättrare men den är också anpassad för vår IT-kultur. Man känner igen sig och sätts in i IKT-tänket utifrån sin egen (skol)vardag. De senaste dagarna har jag därför läst KK-stiftelsens skrift "Unga nätkulturer" från 2007.
Den är en mycket bra lässtart och rekommenderas varmt. Många tankar väcks och man får reda på hur ungdomarnas vardag ser ut och hur de t ex skulle vilja att vi vuxna borde vara. En minsta kravlista från 4 mobilälskande elever finns på sid 21:
- Vuxna ska kunna skicka mejl och sms. De ska veta vad google och googla är, och kunna surfa lite på internet.
När jag läste detta var jag tvungen att kolla utgivningsåret. 2007 - var det verklgen så illa då? Jag tänker efter. Nja, kanske då ja, men nu har det väl blivit betydligt bättre. Har det inte?
